”Quickfix” eller “ketchupeffekt”?

Tidens anda och tempo kräver snabba lösningar – eller ”ouickfix” som det också ibland kallas – på alla problem. Alltifrån krisande banker och nationer till krisande individer utlovas snabb och effektiv lindring med hjälp av olika ”ouickfix-lösningar”. Också på det andliga området är ”ouickfix-metoder” efterfrågade av många, som hoppas och tror att just den eller den metoden ska leda till det stora andliga genombrottet eller upplysningen. Att Martinus inte erbjuder någon sådan metod är nog för övrigt en orsak till att hans världsbild ännu inte är så efterfrågad eller populär på den andliga ”marknaden”. Vem vill fortsätta att kämpa med sina ofullkomligheter och lidanden i ytterligare X antal inkarnationer, om det finns snabbare vägar som kan leda till problembefrielse här och nu?

Martinus framhåller ju att det framför allt är alla lidanden som vi går igenom på vår utvecklingsväg som befordrar vår mänskliga och andliga utveckling. Det är förstås ett budskap som inte låter så attraktivt för många som idag söker de ”mirakelmediciner” som ska rädda eller frälsa dem från både det ena och det andra – och i synnerhet från smärta och lidande.

Men, invänder nu kanske någon, är inte det Martinus säger om den sedan länge förebådade – och nu pågående – ”domedagen”, och dess sinnesomvandlade verkan på mänskligheten, också en slags ouickfix-föreställning? Kan verkligen vi som individer och mänsklighet på kort tid förvandlas från krigande och konkurrerande ”ego-väsen” till fredliga och samarbetande ”med-väsen”?

”Quickfix” är inte naturens skapelsemetod, men däremot finns ju något som populärt kallas “ketchupeffekten”, som vi nog alla varit vittnen till i olika sammanhang. Inom fysiken kallas samma fenomen “kritisk massa” (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Kritisk_massa). Och den skarpsinnige och intuitive filosofen Hegel talade om kvantitativa förändringars plötsliga övergång i kvalitativa som en av naturens “dialektiska lagar”. Tänk på vad som händer när man exempelvis värmer eller fryser vatten. Först sker ingen kvalitativ förändring i vattnets tillstånd, bara en gradvis kvantitativ förändring av dess temperatur. Men vid en viss punkt eller temperatur, dvs “kritisk massa”, så uppträder en plötslig kvalitativ förändring, som i det ena fallet förvandlar det till gas i form av vattenånga och i det andra fallet till fast form eller is. Det finns alltså en ”kritisk massa” eller temperatur som bestämmer varje ämnestillstånds förvandling till något annat. I boken ”Mellan två världsepoker” skriver Martinus:

”Alla ämnen är underkastade förändring och upprätthålles endast i tillfälliga speciella temperaturtillstånd. Genom detta yttre tillstånds föränderlighet omskapar sig alltså varje materie- eller ämnestillstånd.” (Mellan två världsepoker kapitel 19).

yellowstone-953835_640

hudson-bay-116476_640

Och sådana “kritiska massor” eller ”temperaturer” finns uppenbarligen också i den mänskliga själen – vad är det som händer när vi t.ex. plötsligt börjar gråta eller skratta? – och i det mänskliga samlivets alla mer eller mindre invecklade aspekter.

Det jag här främst tänker på är den humana potential som många människor redan har – beroende på egna tidigare lidandeserfarenheter under många inkarnationer – men normalt kanske inte visar eller manifesterar öppet. Martinus skriver någonstans att de flesta människor i vårt samhälle idag i själva verket är mer humana än de normalt “visar upp” eller manifesterar utåt gentemot omgivningen, eftersom vi ännu lever i en värld och i ett samhälle där det krävs en stor själsstyrka, självständighet och – inte minst – en ansenlig portion mod att öppet våga manifestera en större grad av humanitet än det som ännu är norm inom den “flock” man tillhör. Men att denna humana potential trots allt finns där, dolt under ytan hos många, visar sig inte minst i viljan att hjälpa i samband med olika katastrofsituationer.

Och det är också detta fenomen som gör att man kan ha lite större hopp om oss jordmänniskor – och också våra efter hand växande behov av och mottaglighet för en “kärleksvetenskap” som den som vi finner i Tredje Testamentet – än vad som i “normala” fall just nu annars kan se ut att vara fallet. Och jag har en känsla av att det kommer att erbjudas rikliga tillfällen eller möjligheter att manifestera denna mer eller mindre “dolda” humanitet här framöver.

Det handlar alltså om att få humaniteten att ta klivet ut ur “garderoberna”. Liksom det hittills inte varit lätt för de homosexuella att komma “ut ur garderoben”, som man säger, och öppet stå för sin sexuella läggning, så har det heller inte varit så lätt för de humana människorna att göra detsamma, och att finna vägar att kanalisera även detta behov och denna natur. Det blir som en uppdämd flod som förr eller senare bryter fram (”ketchupeffekten” igen!). Det är alltså något ganska väsensskilt från det man annars kallar en ”ouickfix”, eftersom det har kostat många inkarnationers, för att inte säga årmiljoners, ”blod, svett och tårar” – vår mänskliga eller humana utvecklingsstandard har vi ”gråtit oss till”, som Martinus också uttrycker det.

Det jag tror vi kommer att få se i samband med den mörkerkulmination som nu alltmer tycks närma sig är en starkt tilltagande “polarisering” mellan mörkrets och ljusets krafter, dvs mellan de inhumana och humana krafterna, i mänskligheten – likaväl i oss som enskilda individer- där ena kontrasten tydligare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia kommer att markera sig mot bakgrund av den andra. “Det som nu är dolt kommer att bli uppenbarat” (NT: Matteus 10:26) – både när det gäller det ena och det andra…

Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 8-2013.

Dela inlägg

2 thoughts on “”Quickfix” eller “ketchupeffekt”?”

  1. Jag väntar med spänning på allt dolt som ska uppenbaras. Hoppas det blir lite konfekt bland nötterna.
    Nåja, det blir nog det bästa som sker.

    1. Det var en liten trevlig reflektion över den kritiska massan. Mina hjärnceller pockade på att läsa lite till denna dag. Doften dessförinnan bredde ut sig där uppe bland hjärncellerna och deras “törst” efter mera, var inte att förbise.

      Det är inte orden i det du skriver, Olav som fångar min uppmärksamhet, även om ord leder fram till något som fångar intresset, utan, jag upplever något nytt. Min kvantitet utav kosmisk teorie vetande, håller på att kvalifisera sig. Det krävs, så upplever jag det, helt speciella redskap för denna process. Kosmiska spadar, greppar, tänger och krattor för att få mera ordning i denna “trädgård”.

      Jag är som ett okultiverat trädgårdsland, som ännu har lite ogräs växande. Jag är inte utan trädgårdsmästare, släpper gärna in flera mindre och större mästare i min “have”. Martinus har nu kommit med fröna, Gud ske lov!!! Gud är även överste trädgårdsmästare. Solen skiner och det växer bra. Här bredvid i en lång rad, har du hängt upp en del praktiska verktyg som jag skall prova på i min have. För att så få fritt ifrån ogräs, jorden även lite växtligare och frodigare. Vi får se, nästa verktyg blir väl, “Kärlek och sanning” verkar också spännande.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

17 + 2 =