Sömn och ”utbrändhet”

Posted by on June 25, 2013 in Essäer | 1 comment

”Sömn är även hjärnans sätt att stänga ute nya intryck utifrån. Mycket tyder nämligen på att den måste ha vila för att kunna genomföra sitt reparationsarbete. Dagens hjärnaktivitet efterlämnar avfallsprodukter, som skall avlägsnas, och småskador på hjärncellerna skall läkas. Detta kan eventuellt bara ske under sömn.”  (Illustrerad Vetenskap nr. 6-2005)

Varför måste vi sova? Hittills har biologer och hjärnforskare inte haft något riktigt svar på den frågan. Man har bara vetat att det är ett för vår fysiska överlevnad och hälsa livsnödvändigt behov. I tidskriften Illustrerad Vetenskap nr. 6-2005 redovisas dock hjärn- och sömnforskningens senaste resultat på detta för forskarna hittills så gåtfulla område.

Dessa resultat visar bl.a. att den höga ämnesomsättning vi har i vaket tillstånd innebär att hjärnan samlar på sig avfallsprodukter, så kallade ”fria radikaler”. Dessa ”fria radikaler” orsakar skador på hjärncellernas cellmembran och när nervcellerna i hjärnbarken på detta sätt skadas, så bildas inga nya. Därför måste de skadade cellerna repareras. Under den så kallade icke-REM-sömnen (se nedan) sjunker temperaturen och energiförbrukningen i hjärnan. Under detta vilotillstånd bildas sannolikt nya protein- och fettmolekyler i hjärnan, som möjliggör att skadade eller förstörda cellmembran kan repareras. Så kan man enligt artikeln i Illustrerad Vetenskap sammanfatta sömnforskningens senaste resultat och hypoteser. Och det måste sägas att det är resultat och hypoteser som i högsta grad harmonierar eller överensstämmer med den förklaring på sömnens nödvändighet som vi får i Martinus andliga vetenskap. I boken Bisättning skriver t.ex. Martinus:

”Då sömnen som vi sett utgör en sorts tillfrisknande, förbättring och reparation av de små skador eller brott på tanke- och nervsystemen som tankeprocessens ´elektriska ström` har vållat, blir det nu uppenbart vilken betydelsefull faktor sömnen är för varje individ. Utan den skulle en fysisk tillvaro vara helt omöjlig. (1)

Enligt Martinus är det tyngd- eller explosionsenergin i vår mentalitet och vår fysiska organism som åstadkommer dessa ”mikroskopiskt små sönderslitningar i själva nervmaterialet, en mängd sår och rispor i nervernas ´kött`” (2), som ger upphov till den likaledes ”mikroskopiska smärtförnimmelse”  vi kallar ”trötthet”, och som gör sömnen nödvändig. Det är ju också tyngd- eller explosionsenergin (värmens eller eldens energi) som åstadkommer den fysiska organismens ämnesomsättning och som tillsammans med känsloenergin (köldens energi) reglerar vår kroppstemperatur. Ett märkligt fenomen som sömnforskningen hittills inte haft någon förklaring på är de stora skillnader och variationer som existerar mellan olika djurarters sömnbehov. En elefant sover t.ex. i genomsnitt bara 3,5 timmar per dygn, medan exempelvis en katt i genomsnitt sover 12,5 timmar per dygn. Enligt artikeln i Illustrerad Vetenskap kan det bero på att stora djur, som elefanten, ofta har både lägre ämnesomsättning och lägre kroppstemperatur än små djur. Citat från artikeln:

”Ämnesomsättningen medför skador på hjärncellerna. Ju högre ämnesomsättning, desto mer skador får därför cellerna. Hos stora djur är skadorna få. Därför har de inte så stort behov av att under sömnen stänga ned kroppens funktioner, så att cellerna kan repareras. Omvänt drar små djur, som har hög ämnesomsättning, på sig många skador på en dag. Därför måste de sova längre.” (3).

Eftersom ämnesomsättningen i organismen kosmiskt sett orsakas av tyngd- eller explosionsenergin, så verkar ju denna teori eller hypotes också harmoniera med Martinus analyser på detta område. Intressant i det sammanhanget vore också att undersöka om det finns någon skillnad på kött- och växtätande djurs sömnbehov (detta framgår inte av artikeln i Illustrerad Vetenskap). T.ex. elefanten är ju växtätare, medan katten är köttätare. Och det är ju inte bara små katter (och andra små rovdjur), som har ett stort sömnbehov. Det gäller i minst lika hög grad stora katter som lejon och tigrar, så i det sammanhanget verkar inte storleken göra någon skillnad. Frågan är väl här om inte de köttätande rovdjurens mer explosiva mentalitet är den avgörande faktorn snarare än deras fysiska storlek…

Sömnstadier

En normal natts sömn brukar grovt sett delas in i två slag av sömn: REM-sömn (REM = Rapid Eye Movements – snabba ögonrörelser, även kallad drömsömn) och icke-REM-sömn (så kallad drömlös sömn). Man kan se att en person är i REM-sömn, när hans ögon rör sig med snabba rörelser under ögonlocken. När det gäller icke-REM-sömnen delas den av sömnforskarna in i följande fyra stadier:

1. Dåsighet. Insomningsstadiet, som brukar ta 5 till 20 minuter. Här är vi lättväckta.

2. Stabila sömnen. En slags bassömn, eller standardsömn, som utgör hälften av all sömn. Här kan vi väckas av vanlig samtalston.

3 och 4. Efter 10-20 minuter av stadium 2 kommer vi in i den djupa sömnen. Under djupsömnen är den sovande mer svårväckt än under de lättare sömnfaserna. Nu utsöndras större delen av dygnets produktion av tillväxthormon, vilket är viktigt för kroppens reparationsarbete. Det mesta av centrala nervsystemets återhämtning sker nu. Djupsömnen, som fortsätter i 15-40 minuter till, omfattar 10-15 procent av den totala sömnen.

Under sömnen avlöser dessa olika stadier (inklusive REM-sömnen som brukar betecknas som sömnstadium 5) varandra rytmiskt i så kallade sömncykler. Varje cykel är på 80 till 100 min och upprepas normalt 4-5 gånger per natt.

Sömnstörningar och ”utbrändhet”

Med tanke på sömnens vitala betydelse för vår fysiska överlevnad och hälsa är det alarmerande att så många människor i dag uppger sig ha sömnproblem. I Sverige visar aktuella undersökningar att mer än var tredje person ibland är drabbad av detta i någon form (4). Speciellt alarmerande är den snabba ökningsfrekvensen av sömnstörningar bland yngre människor. I åldersgruppen 18-25 år uppger hela 80 % att stress p.g.a. skola eller arbete och dåliga sovvanor (orsakade av t.ex. för mycket TV-tittande och datoranvändande) ibland eller ofta ger dem sömnproblem.

Och att det finns ett tydligt samband mellan sömnstörningar och det som i dag kallas ”utbrändhet” visar en studie på långtidssjukskrivna från det svenska tjänstepensionsföretaget Alecta (5). Studien har gjorts under ett år av Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) och Stiftelsen Stressmottagningen med stöd av tjänstepensionsföretaget Alecta. En grupp, som varit sjukskrivna minst tre månader med stressrelaterad diagnos, har testats mot en kontrollgrupp friska personer.

Andelen djupsömn visade sig vara betydligt lägre i gruppen sjukskrivna. Normalt består sömnen av mellan 15 och 20 procents djupsömn. De sjukskrivna hade bara 9 procents djupsömn.

– Just under djupsömnen utsöndras bland annat uppbyggande hormon som är viktigt för den mentala och fysiska återhämtningen. Denna uteblivna återhämtning kan vara en nyckel till utbrändhet, säger professor Torbjörn Åkerstedt som tillsammans med docent Aleksander Perski genomfört studien.

När man studerade gruppernas sömn visade det sig att de sjukskrivna faktiskt sov cirka en timme längre än den friska kontrollgruppen, men de sov effektivt endast 75 procent av tiden. En sömneffektivitet under 85 procent betraktas som låg och ett säkert tecken på störd sömn. Dessutom hade de sjukskrivna en tydligt störd sömn med många uppvaknanden. Det tog dessutom hela 45 minuter för dem att somna jämfört med bara 12 minuter för den friska kontrollgruppen.

Man tror att det är under djupsömnen som det mesta av centrala nervsystemets återhämtning sker. Störd sömn leder också till försvagat immunförsvar och rubbad ämnesomsättning. Insöndringen av könshormon, till exempel testosteron, fungerar inte som den ska och halterna av stresshormon, som kortisol och adrenalin, minskar inte tillräckligt mycket.

Men det är inte stressen och arbetsbelastningen i sig som är det främsta skälet till att människor sover dåligt. Det stora problemet är det man i studien kallar ”persistent thoughts” – tankemönster eller problemtankar som blivit mer eller mindre vanemässiga eller automatiserade och som därför lever sitt eget liv och som man alltså inte kan koppla bort innan man ska sova. Tankarna fortsätter att mala i huvudet ända tills man somnar, och då blir sömnen sämre. På samma sätt ligger kroppen kvar på en hög ämnesomsättning under sömnen.

– Det är som en bil som ständigt körs på högt motorvarv, förklarar Torbjörn Åkerstedt.

Alltså en ond cirkel som via överbelastning – oro – stressreaktioner – störd sömn – oro – störd sömn osv, bidrar till att förstärka stressreaktionerna.

Om en frisk människa får för lite djupsömn en natt så tar hon igen den genom att sova en större andel djupsömn natten därpå. Men när någon blivit utbränd är problemet permanent och det går inte att sova ikapp. Djupsömnen blir alltför kort varenda natt.

Beteendeterapi och bön

Problemet är alltså att den ”utbrända” människans naturliga sömntalang är mer eller mindre underminerad eller nedbruten (6). En sådan underminering av den naturliga sömnförmågan kan ske genom att man vanemässigt mer eller mindre gör våld på eller åsidosätter sitt naturliga sömnbehov samt inte minst – som den ovannämnda ”utbrändhetsstudien” visar – genom automatiserade tankemönster betingade av oro och stress. Men studier visar också att man genom Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan bryta dessa negativa tankemönster.

– Det ger bättre resultat än sömnmedel, säger Torbjörn Åkerstedt.

KBT innebär att man lär sig bli medveten om och förändra negativa tankar och beteenden i positiv riktning – som när det gäller sömn och sovvanor. En mycket enkel och till synes banal metod som har visat sig fungera i sådan terapi är exempelvis att varje kväll, i god tid innan man går och lägger sig, skriva en lista över de problem man har för tillfället. På så sätt kan man ”lura” hjärnan att problemen är ur världen. Problemen finns nu på pappret i stället för i ditt huvud. Det låter kanske lite för bra för att vara sant, men metoden har enligt forskarna visat sig fungera. Att skriftligt formulera sina problem är ju ett sätt eller ett led i att aktivt bearbeta dem och efter en sådan bearbetning är det uppenbarligen lättare att kunna ”släppa taget” och ge hjärnan och medvetandet ”permission” från problemen.

Martinus framhåller ju även i detta sammanhang bönens stora betydelse. Så länge ”aftonbönen” – och den därmed förbundna tron på och tilliten till en gudomlig försyn – var en levande daglig praktik eller vana för de flesta människor var sömnproblemen inte av den art och den omfattning som de blivit hos den nutida materialistiska ”kulturmänniskan”. Bönen är ju en direkt kanal eller ”öppen dörr” till de ljusets världar som vi, enligt Martinus, under sömnen kan besöka.

I ljuset av den andliga vetenskapen kan vi därför också förstå att djupsömnen även har en annan och andlig dimension av vital betydelse för människans själsliga hälsa och livskraft. Det är ju under detta till synes djupt medvetslösa tillstånd, som vi alltså är aktiva som ”gäster” i de högre andliga världarna och där får våra själsliga livsbatterier laddade med ny inspiration och ny livskraft (7).

I artikeln ”Genom dödens port” skriver Martinus:

”Om man sovit gott på natten, vaknar man pigg och på gott humör till den kommande dagens gärning. Efter en sådan djup och drömlös sömn säger man ofta: ”Jag har varit långt borta”, och det ligger en större sanning i detta än den som uttalar dessa ord kanske tänker på. När man sover är man nämligen borta från sin fysiska kropp och lever helt i tankarnas och föreställningarnas värld. Det är en elektrisk värld bestående av strålar och vågor. Men även om människorna vet en del om elektricitet och strålar och vågor och magnetiska krafter, är det mycket litet de vet när det gäller de krafter, strålar och vågor som utgör deras eget medvetande och deras egen mentalitet. Att en människa är trött och sömnig beror på att hennes nervsystem under dagens lopp utsatts för så mycket slitage, att det nu behöver reparation och förnyelse. Men en sådan reparation kan inte ske om det fortfarande strömmar energi genom det. Man måste ”stänga av strömmen” för en tid, och människan lägger sig till vila. Hon upphör med att få intryck från den yttre världen genom sina sinnesorgan, hon försöker få sina tankar att komma till ro. Det senare kan det kanske vara något svårt med. Det vore bra att tänka igenom dagens händelser och göra upp ett slags balansräkning och tänka på hur man eventuellt kan förbättra det som inte gick så väl och sedan släppa det och somna in. Medan dagsmedvetandets energi för en stund inte längre genomströmmar nervsystemet, äger den nödvändiga reparationen rum, så att allt är klart till den livsaktivitet som skall äga rum kommande dag i en växelverkan med den yttre världen.” (8)

Noter:

1) Bisättning kapitel 53.

2) Livets Bog del 2  stycke 336.

3) Illustrerad Vetenskap nr. 6-2005.

4) Aftonbladet 2005-05-04.

5) Se  www.alecta.se på internet.

6) Se Bisättning kapitel 54.

7) Se t.ex. artikeln ”Sömnen – den stora läkaren” av John Nielsen i Kosmos nr 7-2004.

8) ”Genom dödens port” kapitel 2.

Publicerad i tidskriften Kosmos nr. 2-2006.

Se också länkarna i kommentaren nedan, som handlar om resultat från den senaste sömnforskningen.

Dela inlägg

1 Comment

  1. Nya resultat från sömnforskningen visar att sömnbrist orsakar liknande reaktioner och symtom i nervcellerna – om än i lindrigare form – som vid akuta hjärnskador, vilket ju ytterligare underbygger det Martinus säger (se artikeln ovan) om att sömnen är av vital betydelse för att kunna reparera och underhålla hjärn- och nervsystemet och dess normala funktion. Se dessa länkar:
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/effekt-som-hjarnskada-av-somnbrist/

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18105304.ab

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

16 − 9 =

Visa
Dölj